Storsjöcupen 2012, hart vart den bästa tiden på hela året. Går inte att beskriva, och jag överdriver inte. Det är så. 

 

Ligger i sängen helt död, uppsvullna ögon pågrund av att jag gråtit så mycket idag, ont i ryggen, ont i huvudet, ångest.. ååååååhhh. 

Har klivit upp mellan 4 - 8 varje dag. Imorse kelv jag upp halv sex, fixade mig... gick iväg för att möta emma och linn. vi cyklade till storsjöskolan. tog farväl av några som skulle åka klockan 7. Lipade som aldrig förr även fast jag inte umgicks med de?

Sedan var vi med vårt älskade argentina, världens bästa lag. Vi följde till och med, med dom ner till tågstationen och där bröt vi ihop totalt. Även fast vi fick krama Thomas di leva !!!! 

 

Går som sagt inte att beskriva dessa dagar. Men dessa dagar kommer för evigt stanna och alla minnen?! gahhhhh... bryter ihop nu. 

här får ni massa bilder för jag klarar inte det här något mer....