Att sakna någon så det gör fysiskt ont i kroppen. När hjärtat känns tungt och man längtar så mycket att man typ nästan går sönder....

Att känna igen varenda rörelse, varenda ansiktsdrag, varenda fras - att känna en person utan och innan och veta precis exakt hur de kommer reagera i olika situationer.

Att känna en obeskrivlig trygghet och veta att man kan vara precis exakt den man är när man är tillsammans. Feg och svag, med brister och dåliga vanor - men man är liksom ändå älskad.

Att kunna skratta så man grinar åt saker som andra inte fattar. Eller att kunna sitta i tyst intressegemenskap där ord inte alltid behövs för att fylla tystnaden.

Att bli helt lyckorusig och fladdrig i hjärtat när man äntligen ska ses efter en lång tid ifrån varandra. Och att känna hur värmen sprider sig i magen när man väl återförenas.

...

Allt det där är kärlek för mig.